Dagen + vimmel

Efter en hel del konstiga drömmar i natt plus värk i ryggen är det väl en helt okej dag. De dagar jag slipper skuldkänslor och ångest är så mycket bättre.

– Saker jag borde göra, sånt jag tror förväntas av mig, att jag är dålig som behöver vara sjukskriven, hur jag borde äta, hur jag borde röra på mig, när jag borde somna, när jag borde vakna, hur jag borde leva, hur jag borde göra allt. Går vanligtvis igenom det där var eviga dag. Varje varje dag. Blir ett gäng skuldkänslor vill jag lova. Men idag är det inte så starkt, så det är skönt!

Vimmelbild på mig och fina Dea från i helgen 🙂

 

House of Metal 2015

Hemma igen! Har tagit en varm dusch och skrubbat in mig i jordgubbspeeling. Väldigt nice kan jag tala om. Mina onda skor är av och jag mår äntligen bättre. Det var en skitbra kväll igår, med Watain som största höjdpunkten. Hann träffa riktigt mycket folk och umgås med både den ena och den andra. Bra för mig att utsätta mig för sådana här sociala sammanhang 🙂 För det mesta går det bra, inget som syns utåt i alla fall, men i vissa situationer kan det minst sagt bli kaos i hjärnan. Var roligt att träffa Dea, Annely och Lina igen! Grymma brudar det där.

Tyvärr fick jag världens huvudvärk + illamående precis innan Watain startade. Väldigt typiskt. Klarade av att se ungefär halva spelningen. Vet inte alls vad det var. Det var då inte på grund av högt alkoholintag. Men klockan var ändå halv ett då vi traskade hemåt, så jag var ju pigg länge! Som tur var har jag sett Watain tre gånger innan.

Finntroll var också kul att se igen. Var år sedan jag lyssnade på dem samt såg dem live! Blev en liten nostalgi-tripp. Blev inga bilder tagna på band i och med mitt mående. Bara några på hur jag såg ut kvällen till ära:

 
 
 

Black Christmass

VILL DIT. Så mycket! Funderat så in i norden sedan de gick ut med att det skulle ske en sådan här awesome festival, i december dessutom. Jag ska försöka göra en överläggning om jag har råd.

Ska du dit? 

 

Getaway Rock 2014

Hallå för fan! Festival-bruden är hemma från Getaway Rock! Med ny design av supersnälla Simone. Kom hem i söndags, fortfarande med blod i håret sedan Watains spelning. Ett grymt avslut på en helt fantastisk festival.

Vi kom ner till Gävle på onsdagen och entrade campet som skulle till att bli så jävla roligt. Vilka goa människor det finns. Jag har skrattat mycket kan jag lova! Kullerbyttande finländare, fina Lina och Dea som jag fick lära känna bättre, kiltar, småfeta karlar utklädda till älvor i rosa, stol efter stol som gick sönder eller blev stulen, bajskorvar i gången (inte så jävla kul kanske), bol med andra ord, hela jävla PUNGEN I MUN!!, inga lervällingar, romantik och god vegetarisk festivalmat. Relativt fräscha bajamajor också, jag som är lite fin i kanten. Mycket trevligt folk har man lärt känna! Mycket kokande öl och cider i burkarna, men det har man fått ta. Som att dricka väldigt konstig glögg. 

 
 
Sedan höjdpunkterna och det jag var där för – banden. Allt det bästa inträffade på lördagen. Marduk, Dimmu Borgir och Watain. Hela tre ovanstående var ena rejäla upplevelser! Fastän Marduk och Watain redan var sedda. Dimmu Borgir hade ett storslaget framträdande. Majestätiskt. Fruktansvärt bra. Sedan Watain med Eriks fantastiska tal emellan och känslan av att se dem live. Så jävla frälst. Erik Danielsson sa något helt otroligt om att vi lämnar sommaren bakom oss den kvällen, och omfamnar hösten, mörkret och skördetiden. Jag och Martin stod i mitten långt fram och tids nog kom blodet under Devil’s Blood. 

 
här var Martin nedsplattad med väldigt mycket blod. mitt vita hår var rödfläckigt.

Känns som att jag har så mycket att berätta om. Blev några veckors icke-bloggande där. Här har ni i alla fall några bilder. Bara från min skruttiga mobil eftersom min nya befinner sig på lagning allt för länge, but still something!

Watain som avslutade GRF för i år.

Dimmu Borgir & Shagrath.

Marduk & Morgan Håkansson.

Gorgoroth, som spelade på fredagen.